25 frågor och svar om vattenbruk i Sverige från Vattenbrukscentrum Väst/ Göteborgs Universitet.
http://vbcv.science.gu.se/25svar
Varför i Norrland?
Uppfödning tillåts i norrländska reglerade sjöar eftersom de är näringsfattiga. Ett flertal utredningar har pekat ut ett flertal regleringsmagasin i Sverige som lämpar sig bra för fiskuppfödning. Regleringen gör att sjöarnas näringsämnen urlakas sakta över åren som går och sjöarna mår bra av tillskottet av näringsämnen.
Den uppfödning som vi planerar är tänkt att göras med ny sk. semi-closed teknik som möjliggör uppsamling av partikulärt utsläpp. Vilket betyder att mycket lite sediment uppstår i botten. Den nya tekniken reducerar även rymningsrisken till nära noll.
F.d. Fiskeriverket har utpekat riksintresse för vattenbruk i Storsjön. Region Jämtland har senare konstaterat i sin utredning att Storsjön är en av de mest lämpliga för vattenbruk. Till slut har Miljöprövningsdelegationen konstaterat att verksamheten inte utgör något hot mot miljön eller vattentäkter (februari 2016). Denna konklusion fastställs av Miljödomstolen i sitt beslut (januari 2017).
Man sätter ut något som kallas sättfisk i dessa. Sättfisk föds upp från rom till ca 50-100 grams storlek av en sättfiskproducent. Fisken matas med pellets där ca 30% av fodret består av marina råvaror och resten kommer från landväxter. Efter 1-2 säsonger är fisken stor nog för att slaktas. När fisken har vuxit till rätt storlek bogseras kassarna in till det tilltänkta fiskslakteriet i Trångsviken.
Under vintern rör sig fiskarna mindre och deras ämnesomsättning går ner. Således går det åt mycket lite foder under vintermånaderna samt kassarna kan placeras närmare varandra. Vattnet hålls öppet av fiskens rörelser.
Varför Storsjön?
Näringsfattiga sjöar lämpar mycket väl till vattenbruk. Storsjön är reglerad och har sedan dess blivit alltmer näringsfattig.
Fiskeriverkets rapport ”Områden av riksintresse för yrkesfisket” (Finfo 2006:1) framkommer bland annat att Storsjön är utpekat som särskilt skyddsvärd med avseende på vattenbruk.
Storsjön har pekats ut som en lämplig plats att bedriva fiskuppfödning i av Regionförbundet i Jämtland, SLU och GIS undersökning, just för att en fiskuppfödning tillför näringsämnen till sjön. Storsjön har även enorm vattenomsättning, rätt temperatur för både regnbåge och röding och utmärkt vattenkvalitet som säkerställer högsta kvalitet på fisken.
Miljöprövningsdelegationen har konstaterat att verksamheten utgör inget hot mot miljön eller vattentäkter (februari 2016). Denna konklusion fastställs av Miljödomstolen i sitt beslut (januari 2017).
Storsjön ligger även mitt i Norden med bra logistiska möjligheter till både Stockholm, Göteborg och Malmö. Runt Storsjön finns flera städer och samhällen med bra infrastruktur, vilket gör det lättare att hitta bra medarbetare.
Hur påverkas vattenkvalitén i Storsjön av en storskalig fiskuppfödning?
Vattnet får något högre fosforhalter och kvävehalter. Enligt studier av Naturvårdsverket innebär fiskodlingar inte risk för kontaminering av vatten.
I det aktuella fallet har Miljöprövningsdelegationen konstaterat att verksamheten utgör inget hot mot miljön eller vattentäkter (februari 2016). Denna konklusion fastställs av Miljödomstolen i sitt beslut (januari 2017).
En fiskuppfödning är dessutom själv beroende av utmärkt vattenkvalitet för att kunna producera högkvalitativ fisk.
Hur mycket luktar det från en fiskuppfödning?
Nyckeln är att hålla rent i anläggningen och förvara avfallet på rätt sätt. En välskött fiskuppfödning luktar således inte.
Som i all djurhållning händer det att djur dör. I fiskeuppfödning som i lantbruk tittas fisken till dagligen och död fisk tas bort från kassarna. Denna förvaras sedan fryst innan den går på destruktion, för att den inte ska börja lukta.
Hur påverkar en fiskuppfödning landskapsbilden?
Hur man ser på en fiskuppfödning i landskapsbilden är väldigt subjektivt och svårt att ta ställning till. Hur mycket utrymme den tar upp och hur mycket den syns kan dock redovisas.
Uppfödningen kommer att ligga 300 meter från land. Om man står på stranden precis vid uppfödningen och tittar rakt mot den, håller ut en rak arm framför sig och tummen vid vattenytan vid kassarna och pekfingret vid toppen av ringarna så är avståndet ca 0,8 cm mellan fingrarna.
Hur ser sjukdomsbilden ut för svenska matfiskar?
Den svenska fiskhälsan är idag mycket god, den bästa i Europa. Sötvattensfiskar behöver t ex inte vaccineras som många saltvattensfiskar.
Bolaget har kontakt med experter i fiskhälsan.
Bl.a. med Patogen As.
www.patogen.no
Hur kontrollerar man miljön när verksamhet är på gång?
Bolaget anlitar utomstående självständiga experter med stor miljökunskap.
Bolaget har ett föravtal med SWECO Enviroment Ab avseende samarbete kring smittskydds- och miljöfrågor.
http://www.sweco.se/sv/Sweden/
Vi samarbetar även med Pelagia Ab som har också lång erfarenhet om miljöfrågor kring vattenbruk.
www.pelagia.se
Hur kontrolleras en fiskuppfödningsverksamhet?
Det finns flera egenkontrollprogram som en fiskuppfödare ska följa, bland annat egenkontroll för miljön vilket innebär regelbundna vattenprover, egenkontroll för fiskhälsan med regelbundna veterinärbesök och provtagningar av fiskar. Ytterligare skall man också ha egenkontroll för livsmedel inklusive provtagningar. Vattenbruksföretag kontrollerar även frivilligt bland annat temperatur, strömmar, syreförhållanden mm samt fiskens tillväxt och foderförbrukning.
Vad innehåller fodret?
Fiskfoder innehåller en del marina råvaror men andelen minskar hela tiden stadigt från att från början varit 100% och är i dagsläget nere på ca 30%. De marina råvarorna består i dagsläget av vildfångad fisk som inte duger som matfisk (så kallad bifångst från trålning). Resterande andel är vegetabiliska råvaror.
Genom att använda råvara från Östersjön i fiskfoder, återvinner man även delar av de näringsämnen som nått Östersjön från såväl lantbruk som fiskuppfödningar (0,40 % av övergödningen i Östersjön beror av dagens fiskodlingar) i inlandet och får till ett kretslopp av fosfor och kväve. Skarpsillen rensas givetvis från tungmetaller innan den blir en del av fiskfodret.
Bild: Kretsloppsfoder minskar fosfor i Östersjön eftersom en del binds upp i matfisken som konsumeras i land.
Fodret har således hela tiden blivit mer och mer ekologiskt hållbart och trenden fortsätter.
Risken för Rymlingar?
Vi använder ny teknologi vilket innebär att risken för rymlingar reduceras väsentligt och denna händelse är praktiskt taget nästan omöjligt under normala driftsförhållanden.
Kassarna är certifierade enligt norsk standard NS9415.
Anläggningarna inspekteras dagligen för att upptäcka eventuella förslitningsskador i god tid för att hinna förstärka och byta ut dessa delar innan det blir något problem.
Att fisk rymmer i större mängder från fiskodling är egentligen mycket ovanligt.